Nyhed

Järn, mask och fyllesvin!

Årets presentationer och postrar på ESPHM bjöd på flera nya insikter men som vanligt kunde jag också konstatera att gammal kunskap fortfarande är intressant och relevant.

Från USA presenterades en studie som handlar om hemoglobinnivåer i blodet och dess effekt på tillväxt.
Sedan länge vet vi att grisarna föds med 40-50 mg hemoglobin och att de tillförs cirka 1 mg/dag från mjölken. Studier visar att för att kunna växa krävs upp till 67 mg/kg tillväxt. Det innebär teoretiskt att det extra järn (200 mg) som tillförs rutinmässigt räcker till 4 kg tillväxt.

I den presenterade studien undersökte man hur  hemoglobin-nivån (Hg-nivån) vid avvänjning påverkade tillväxten de närmaste tre veckorna efter avvänjning.

I en besättning valdes från 34 kullar tre grisar ut, en liten, en medel och en stor, totalt 102 grisar. Grisarna fick järninjektion 100 mg dag 1 och 100 mg dag 4 enligt besättningens rutiner. Vid 20 (avvänjning), 41 och 64 (flytt från tillväxt) dagars ålder, togs blodprov och grisarna vägdes.

Tabel 1

I Sverige har vi länge tänkt att med fem veckors ditid och stora avvänjningsgrisar kan en järninjektion om 200 mg inte räcka. Därför har rådgivningen  varit att ge två järninjektioner med 10-14 dagar mellanrum åt diande grisar. Tanken är korrekt och studien ovan visar att en stor del av grisarna redan vid tre veckors ålder har anemi, många av dem en grav anemi. Vad gäller tillväxten så var den totala vikten tre veckor efter avvänjning större för grisar med en högre Hg-nivå vid avvänjningen. För varje 1 g/dl ökning så ökade totala vikten med 1206g. Trots detta kan modellen rent statistiskt inte förklara de variationer som fanns. Sammanfattningen är, det behövs mer forskning. 

Fortfarande hög prevalens spolmask hos slaktgrisar runt om i Europa
Det fanns flera postrar som berörde Ascaris suum. Ämnen som prevalens, påverkan på produktionen och som co-infektion i PRDC verkar mer intressant nu när det finns en analysmetod som verkar säker och som dessutom skiljer på höggradig och låggradig infektion. SERASCA heter analysen och finns på ett laboratorie i Belgien. Det är en serologisk test.
Från Belgien kommer en undersökning där man från 1838 slaktgrisbesättningar runt om i Europa har undersökt prevalensen av Ascaris Suum. Av dessa besättningar var 48,4 % höggradigt infekterade. 

Från 132 belgiska besättningar som ingick i den stora undersökningen samlade man in information om produktionen och olika managementfaktorer. En analys av associationen mellan serologin och uppgifterna från enkäten visade ett signifikant negativt samband mellan serologi och daglig tillväxt.

Mer om Ascaris och den nya testen kan ni läsa här P036, P038, P042 eller P142, eller på Serasca’s hemsida.

Till sist årets mest annorlunda undersökning, blir man snäll av stora mängder alkohol?
Från Frankrike kommer en undersökning om alkohol i fodret kan påverka prevalensen svansbitning.
I korthet gick undersökningen ut på att man till hälften av grisarna i en slaktgrisbesättning utfodrade med blötfoder som hade fermenterats med en jästsvamp som bildar etanol. Besättningen hade stora problem med svansbitning.
Man studerade grisarnas beteende och frekvensen svansbitning. Vid slakt undersöktes levern makroskopiskt och histologiskt, grisar som dog under försökets gång obducerades.

Mängden alkohol som grisarna konsumerade uppgick till cirka 2,5 flaskor vin/dag/gris under 4 månader.
Dödligheten ökade bland alkoholgrisarna, framför allt varma dagar och runt 80 kg kroppsvikt. Obduktionerna visade tydliga tecken på levercirrhos.

Onormal gång, makroskopiska leverskador och förhöjda levervärde på blodprov är annat som alkoholgrisarna visade. Och Japp, svansbitningen minskade hos de fulla grisarna!
Så alkohol i stora mängder är skadligt, även om man blir snäll, får väl bli konklusionen.

Malin Cerne, juni 2015

HJÆLP?